Andreas Haavoll: Forskjell mellom sideversjoner

ingen redigeringsforklaring
(Ny side: '''Andreas Johannes Haavoll''' (fødd i Ørsta 25. september 1869, død i Oslo 6. mars 1958), var lærar, bankmann, forleggjar og pressemann. Mest kjend er ha...)
 
Ingen redigeringsforklaring
Linje 4: Linje 4:
Han var son av Nils Olsson Håvoll (1853-1891) og hustru Berte Andrine Henriksdotter (1826-1909). Foreldra var gardbrukarar på Nilsgarden av [[Håvoll]] i Ørsta. Faren kom frå garden [[Follestad]], og mora frå [[Rebbestad]] i same bygda. Dei to hadde overteke Nilsgarden i 1853. Andreas var yngst av (minst) sju sysken.<ref>Dale, B.J. 1995:53.</ref>  
Han var son av Nils Olsson Håvoll (1853-1891) og hustru Berte Andrine Henriksdotter (1826-1909). Foreldra var gardbrukarar på Nilsgarden av [[Håvoll]] i Ørsta. Faren kom frå garden [[Follestad]], og mora frå [[Rebbestad]] i same bygda. Dei to hadde overteke Nilsgarden i 1853. Andreas var yngst av (minst) sju sysken.<ref>Dale, B.J. 1995:53.</ref>  


Andreas Haavoll var gift med Inga Rytter (fødd 1869), som han hadde lært å kjenne da han var lærar i Langesund. Inga var også lærar, fødd i Stathelle og oppvaksen i Langesund. Foreldra hennar var skipsførar og skipsreiar Arnoldus von Westen Sylow Koren Rytter (fødd i Bergen eller Ullensvang 1840) og hustru Margrethe fødd Grønli (fødd i Stathelle 1840).  
Andreas Haavoll var gift med [[Inga Rytter]] (fødd 1869), som han hadde lært å kjenne da han var lærar i Langesund. Inga var også lærar, fødd i [[Stathelle]] og oppvaksen i [[Langesund]]. Foreldra hennar var skipsførar og skipsreiar Arnoldus von Westen Sylow Koren Rytter (fødd i Bergen eller Ullensvang 1840) og hustru Margrethe fødd Grønli (fødd i Stathelle 1840).  
Andreas og Inga Haavoll hadde ikkje born.
Andreas og Inga Haavoll hadde ikkje born.


== Utdanning. Bankmann og lærar ==
== Utdanning. Bankmann og lærar ==
Etter folkeskulen hadde Andreas Haavoll i følgje Norsk allkunnebok ”ungdoms-, mellom-, lærar- og handelsskule”, kanskje i den rekkjefølgja. Ungdomsskulen var venteleg ein framhaldsskule eller folkehøgskule. Mellomskuleeksamen tok han ved Hambros skole i Bergen i 1888, og frå der drog han til Hamar på lærarskule og vart uteksaminert derifrå i 1890. I åra 1890-1893 var han tilsett ved Sandsvær sparebank på Kongsberg.  
Etter folkeskulen hadde Andreas Haavoll i følgje [[Norsk allkunnebok]] «ungdoms-, mellom-, lærar- og handelsskule», kanskje i den rekkjefølgja. Ungdomsskulen var venteleg ein framhaldsskule eller folkehøgskule. Mellomskuleeksamen tok han ved Hambros skole i Bergen i 1888, og frå der drog han til Hamar på lærarskule og vart uteksaminert derifrå i 1890. I åra 1890-1893 var han tilsett ved Sandsvær sparebank på Kongsberg.  


Fyrste lærarstillinga Haavoll hadde, var ved ved ein privatskule i Evju i Sandsvær. Dette gjorde han da ved sida av stillinga i banken. Han heldt fram i ein tjueårsperiode som skulelærar. Etter Sandsvær var han på Ulefoss, i Eidskog og Langesund. Frå 1899 til 1910 var han lærar i Kristiansund.
Fyrste lærarstillinga Haavoll hadde, var ved ved ein privatskule i [[Evju]] i [[Sandsvær]]. Dette gjorde han da ved sida av stillinga i banken. Han heldt fram i ein tjueårsperiode som skulelærar. Etter Sandsvær var han på [[Ulefoss]], i [[Eidskog]] og Langesund. Frå 1899 til 1910 var han lærar i [[Kristiansund]].


== Pressemannen ==
== Pressemannen ==
Veiledere, Administratorer
9 032

redigeringer