Fjellsætra (Trondheim): Forskjell mellom sideversjoner

ingen redigeringsforklaring
Ingen redigeringsforklaring
Ingen redigeringsforklaring
Linje 16: Linje 16:
<onlyinclude><includeonly>{{thumb|Fjellsetra ca1895.jpg|Fjellsætra kring midten av 1890-åra.}}</includeonly>
<onlyinclude><includeonly>{{thumb|Fjellsetra ca1895.jpg|Fjellsætra kring midten av 1890-åra.}}</includeonly>
'''[[Fjellsætra (Trondheim)|Fjellsætra]]''' (òg skrive ''Fjellsetra, Fjellseter'' o.a.) eller '''Kampervollen''' er ei tidligare [[sæter]] i [[Bymarka (Trondheim)|Bymarka]] i [[Trondheim kommune]]. Fjellsætra ligg i søraustskråninga av [[Litlgråkallen]], knapt 400 m aust-søraust for [[Studenthytta (Trondheim)|Studenthytta]]. Her vart [[Fjeldsæter Sanatorium]] etablert i [[1899]], og [[Fjeldsæter Turisthotel]] kom snart til. Annekset «Sporten» vart bygd kring 80 m nord for hovudbygget, og der var det servering for turgåarar. Sanatoriedrifta opphørte i [[1912]]. I [[1917]] brann hovudbygninga ned, og hotell- og restaurantdrifta fortsette i Sporten. I [[1933]] vart [[Fjellseter kapell]] bygd &mdash; ei [[lafting|tømra]] [[langkyrkje]] med 300 sitteplassar. I [[1946]] var det brann igjen, og Sporten brann ned. Kapellet, som låg i overkant av 50 m austom Sporten, stod gjennom brannen og er framleis i bruk i [[2013]]. </onlyinclude>
'''[[Fjellsætra (Trondheim)|Fjellsætra]]''' (òg skrive ''Fjellsetra, Fjellseter'' o.a.) eller '''Kampervollen''' er ei tidligare [[sæter]] i [[Bymarka (Trondheim)|Bymarka]] i [[Trondheim kommune]]. Fjellsætra ligg i søraustskråninga av [[Litlgråkallen]], knapt 400 m aust-søraust for [[Studenthytta (Trondheim)|Studenthytta]]. Her vart [[Fjeldsæter Sanatorium]] etablert i [[1899]], og [[Fjeldsæter Turisthotel]] kom snart til. Annekset «Sporten» vart bygd kring 80 m nord for hovudbygget, og der var det servering for turgåarar. Sanatoriedrifta opphørte i [[1912]]. I [[1917]] brann hovudbygninga ned, og hotell- og restaurantdrifta fortsette i Sporten. I [[1933]] vart [[Fjellseter kapell]] bygd &mdash; ei [[lafting|tømra]] [[langkyrkje]] med 300 sitteplassar. I [[1946]] var det brann igjen, og Sporten brann ned. Kapellet, som låg i overkant av 50 m austom Sporten, stod gjennom brannen og er framleis i bruk i [[2013]]. </onlyinclude>
{{thumb|Keiser Wilhelm og kongeparret paa Fjeldsæter - no-nb digifoto 20160317 00396 NB NS NM 11732.jpg|Kong [[Haakon VII]] og dronning [[Maud av Norge|Maud]], sammen med keiser [[Vilhelm II av Tyskland]] på Fjellsætra i 1905/1906|[[Narve Skarpmoen]]/[[Nasjonalbiblioteket]]}}
{{thumb|Keiser Wilhelm og kongeparret paa Fjeldsæter - no-nb digifoto 20160317 00396 NB NS NM 11732.jpg|Kong [[Haakon VII]] og dronning [[Maud av Norge|Maud]], sammen med keiser [[Vilhelm II av Tyskland]] på Fjellsætra i 1906.|[[Narve Skarpmoen]]/[[Nasjonalbiblioteket]]}}
== Sætra ==
== Sætra ==
Sæterhusa på Fjellsætra eller Kampervollen hadde fjøs i kjellaren under stua. Sæterdrifta vart nedlagt ein gong i tida føre Fjeldsæter Sanatorium vart bygd. I dag ([[2013]]) blir sjølve sætervollen streifbeita av sauer og kyr på utmarksbeite for å ta vare på kulturmarks-enga, som inkluderer fire raudlista beitesoppar.
Sæterhusa på Fjellsætra eller Kampervollen hadde fjøs i kjellaren under stua. Sæterdrifta vart nedlagt ein gong i tida føre Fjeldsæter Sanatorium vart bygd. I dag ([[2013]]) blir sjølve sætervollen streifbeita av sauer og kyr på utmarksbeite for å ta vare på kulturmarks-enga, som inkluderer fire raudlista beitesoppar.
Skribenter
87 027

redigeringer