291 440
redigeringer
Ingen redigeringsforklaring |
(malfiksing) |
||
Linje 8: | Linje 8: | ||
I [[1601]] fanst i følgje manntalet 32 skattebetalarar i Arvidsjaursbyn, 40 i Semisjaur, 66 i Laisbyn og 35 i Luokta.<ref>Hoppe, Gunnar: ''Vägarna inom Norrbottens län'' i ''Geographica, skrifter från Upsala universitets geografiska institution, nr 16''. 1945. s. 53</ref> | I [[1601]] fanst i følgje manntalet 32 skattebetalarar i Arvidsjaursbyn, 40 i Semisjaur, 66 i Laisbyn og 35 i Luokta.<ref>Hoppe, Gunnar: ''Vägarna inom Norrbottens län'' i ''Geographica, skrifter från Upsala universitets geografiska institution, nr 16''. 1945. s. 53</ref> | ||
På [[Anders Bure]]s kart over [[Nordkalotten]] frå 1611, som truleg er basert på opplysningar frå dei første åra av 1600-talet, finn vi att Arnijerfell (Arvidsjaur) ved [[Byskeälven]], Lochtari og Semisjerfi ved [[Skellefteälven]] og Laisbij ved Vendeles T[resk] (Storvindeln) i [[Vindelälven]]. Byane er viste med teltsymbol som truleg viser vinterbuplassane til byane.<ref> | På [[Anders Bure]]s kart over [[Nordkalotten]] frå 1611, som truleg er basert på opplysningar frå dei første åra av 1600-talet, finn vi att Arnijerfell (Arvidsjaur) ved [[Byskeälven]], Lochtari og Semisjerfi ved [[Skellefteälven]] og Laisbij ved Vendeles T[resk] (Storvindeln) i [[Vindelälven]]. Byane er viste med teltsymbol som truleg viser vinterbuplassane til byane.<ref>[http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/1611_Andreas_Bureus_Lapplandskart_samebyene_i_Torneaa_lappmark.pdf Karta över Lappland], Andreas Bureus 1611. Lest 2009-06-03.</ref> | ||
Det finst opplysningar om at det vart halde samemarknader [[Lillpite]] by først på 1600-talet. Truleg fór [[birkarl]]ar òg opp til dei samiske vinterbuplassane for å handle.<ref>{{bokref |titel=Vägarna inom Norrbottens län |efternamn=Hoppe |förnamn=Gunnar |år=1945|serie= Geographica, skrifter från Upsala universitets geografiska institution, nr 16 |sid=60}} </ref> | Det finst opplysningar om at det vart halde samemarknader [[Lillpite]] by først på 1600-talet. Truleg fór [[birkarl]]ar òg opp til dei samiske vinterbuplassane for å handle.<ref>{{subst:bokref |titel=Vägarna inom Norrbottens län |efternamn=Hoppe |förnamn=Gunnar |år=1945|serie= Geographica, skrifter från Upsala universitets geografiska institution, nr 16 |sid=60}} </ref> | ||
I [[1606]] vart Laisbyn overført til [[Ume lappmark]]. Under [[Nasa silvergruva|Nasafjellsepoken]] vart så delar av den gamle Laisbyn overført til Pite lappmark att, men etter at gruva vart øydelagt i [[1659]] fekk Pite lappmark si definitive grense mot sør. | I [[1606]] vart Laisbyn overført til [[Ume lappmark]]. Under [[Nasa silvergruva|Nasafjellsepoken]] vart så delar av den gamle Laisbyn overført til Pite lappmark att, men etter at gruva vart øydelagt i [[1659]] fekk Pite lappmark si definitive grense mot sør. |
redigeringer