Veiledere, Administratorer
58 567
redigeringer
→Historie: lenka fjellsamar -- artikkelen kjem når tida strekkjer til.... :-) .
m (antiforeldreløs) |
(→Historie: lenka fjellsamar -- artikkelen kjem når tida strekkjer til.... :-) .) |
||
| Linje 14: | Linje 14: | ||
I [[1606]] vart Laisbyn overført til [[Ume lappmark]]. Under [[Nasa silvergruva|Nasafjellsepoken]] vart så delar av den gamle Laisbyn overført til Pite lappmark att, men etter at gruva vart øydelagt i [[1659]] fekk Pite lappmark si definitive grense mot sør. | I [[1606]] vart Laisbyn overført til [[Ume lappmark]]. Under [[Nasa silvergruva|Nasafjellsepoken]] vart så delar av den gamle Laisbyn overført til Pite lappmark att, men etter at gruva vart øydelagt i [[1659]] fekk Pite lappmark si definitive grense mot sør. | ||
I løpet av 1600-talet kom tre nye samebyar til i Pite lappmark: ''Arjeplog'', ''Norrvästerbyn'' og ''Södervästerbyn''. Samtlege braut ut or den gamle Semisjaursbyn; Södervästerbyn kanskje òg delvis or Luokta. Den nye Arjeplogsbyn bestod av [[skogssamar]] medan Norrvästerbyn og Södervästerbyn bestod av fjellsamar.<ref> | I løpet av 1600-talet kom tre nye samebyar til i Pite lappmark: ''Arjeplog'', ''Norrvästerbyn'' og ''Södervästerbyn''. Samtlege braut ut or den gamle Semisjaursbyn; Södervästerbyn kanskje òg delvis or Luokta. Den nye Arjeplogsbyn bestod av [[skogssamar]] medan Norrvästerbyn og Södervästerbyn bestod av [[fjellsamar]].<ref> | ||
{{bokref |titel=Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling |efternamn=Holmbäck |förnamn=Åke |författarlänk= |medförfattare= |år=1922 |utgivare= |utgivningsort= |isbn= |sid=19}} | {{bokref |titel=Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling |efternamn=Holmbäck |förnamn=Åke |författarlänk= |medförfattare= |år=1922 |utgivare= |utgivningsort= |isbn= |sid=19}} | ||
</ref> | </ref> | ||