Skribenter
1 792
redigeringer
m (Hmm) |
(Småplukk og fortsatt strev men interne lenker) |
||
Linje 2: | Linje 2: | ||
Skarsvegen bleir rusta opp som kulturhistorisk veg til [[Kulturminneåret 2009]]. | Skarsvegen bleir rusta opp som kulturhistorisk veg til [[Kulturminneåret 2009]]. | ||
Frå omlag år 1000 var Skarsvegen knytta til [[Hardingslepa]], som gjekk over [[Hardangervidda]]. Med auka | Frå omlag år 1000 var Skarsvegen knytta til [[Hardingslepa]], som gjekk over [[Hardangervidda]]. Med auka fersdel følgde betre standard, og frå [[1700-talet]] var vegen [[Leksikon:Veivesen|rotelagd]]. Frå først 1700-talet kom [[nordmennane|vestlendingane]] over fjellet til marken på [[Møsstrond]] og i Rauland. Marken var først på [[Toresmoen]] på Møsstrond og seinare på [[Saltpytt]] ved [[Songa|Songavatn]]. Frå rundt 1825 blei marken flutt til [[Åmyri]]på Rauland, der den var fram til århundreskiftet. Skarsvegen var den naturlege vegen mellom aust og vest og var offenleg veg fram til slutten av [[1860-åra]]. | ||
Embetsfolk skulle óg fram, og kjende folk som [[Zacharias Skancke]], [[Hans Wille]] og [[Hans Jacob Wille]], [[Hans Landstad]] og [[Magnus Brostrup Landstad]] og alle prestane før og etter desse, må ha brukt Skarsvegen. Hans Nilsen Hauge | Embetsfolk skulle óg fram, og kjende folk som [[Zacharias Skancke]], [[Hans Wille]] og [[Hans Jacob Wille]], [[Hans Landstad]] og [[Magnus Brostrup Landstad]], og alle prestane før og etter desse, må ha brukt Skarsvegen. Hans Nilsen Hauge fór hausten 1802 over [[Skaregardane|Skare]]. Han kom frå Bø og Seljord på veg til Tinn. Han heldt møte m.a. på [[Minnsjord|Nord-Minnesjord]]. | ||
==Kulturminne== | ==Kulturminne== | ||
Linje 13: | Linje 13: | ||
* [[Primkleiv]]brua | * [[Primkleiv]]brua | ||
* [[Hogndalen]] | * [[Hogndalen]] | ||
* [[Åkregardane | * [[Aakre|Åkregardane]], i Svartdal, ved starten av Skardsvegen. | ||
==Skildringar== | ==Skildringar== |