Statens vegvesen: Forskjell mellom sideversjoner

m
Ingen redigeringsforklaring
 
(21 mellomliggende versjoner av 4 brukere er ikke vist)
Linje 1: Linje 1:
{{thumb|Kumlokk Statens vegvesen 2012.jpg|Kumlokk med Statens vegvesen sin logo.|[[Bruker:Stigrp|Stig Rune Pedersen]]|2012}}
{{thumb|Kumlokk Statens vegvesen 2012.jpg|Kumlokk med Statens vegvesen sin logo, eit vikepliktskilt med krone og venger.|[[Bruker:Stigrp|Stig Rune Pedersen]]|2012}}
'''[[Statens vegvesen]]''' er ein statleg etat, med ansvar for bygging og vedlikehald av [[riksveg]]ar og [[fylkesveg]]ar, og for tilsyn med kjørety og trafikantar. Etaten vart oppretta i [[1864]]. I 1995 vart [[Biltilsynet]] slått saman med Vegvesenet. Etaten ligg under [[Samferdsdelsdepartementet]], men regionvegkontora ligg under fylkeskommunane når det gjeld fylkesvegar.  
'''[[Statens vegvesen]]''' er ein statleg etat, med ansvar for bygging og vedlikehald av [[riksveg]]ar og [[fylkesveg]]ar, og for tilsyn med kjørety og trafikantar. Etaten vart oppretta i [[1864]]. I 1995 vart [[Biltilsynet]] slått saman med Vegvesenet. Etaten ligg under [[Samferdsdelsdepartementet]], men regionvegkontora ligg under fylkeskommunane når det gjeld fylkesvegar.  


Linje 5: Linje 5:


Det var ved slutten av 2015 7585 tilsette i Vegvesenet, fordelt på 7313 årsverk.
Det var ved slutten av 2015 7585 tilsette i Vegvesenet, fordelt på 7313 årsverk.
==Historie==
{{thumb|Veidir Chr V Bergh av Bergslien.jpg|Landets første veidirektør, major [[Christian Vilhelm Bergh (1814–1873)|Christian Vilhelm Bergh]].|maler=[[Knud Bergslien]]/[[Oslo Museum]]}}
Før Statens vegvesen vart oppretta i 1864, låg ansvaret for vegane under juristane i [[Justisdepartementet]]. [[Frederik Stang]] oppretta i 1846 ei stilling som vegassistent under [[Indredepartementet]] for å få betre fagkunnskap om vegbygging inn på regjeringskontora. Ingeniørkaptein [[Henrik Christian Finne (1797-1870)|Henrik Christian Finne]] (1797-1870) fekk denne stillinga, og vart i 1852 etterfølgd av ingeniøroffiser [[Christian Vilhelm Bergh (1814–1873)|Christian Vilhelm Bergh]]. Det vart då oppretta et vegingeniørkontor i Indredepertementet. I 1864 vart dette så til eit vegdirektorat, med Bergh som første vegdirektør.
Frå 1885 til 1944 låg direktoratet under [[Arbeidsdepartementet (1885–1946)|Arbeidsdepartementet]]. 1944–1945 var det under [[Trafikkdepartementet]], og frå 1946 under Samferdselsdepartementet.
Under [[andre verdskrigen]] samarbeidde Vegvesenet med den tyske okkupasjonsmakta. Dette førte til ei styrking av det norske vegnettet, men òg til at etaten vart innblanda i bruk av krigsfanger som tvangsarbeidarar. Dei jobba under særs dårlege tilhøve, og mange døydde. Vegdirektør [[Andreas Baalsrud]] skulle ha gått av då han fylte 70 i 1942, men vart sittande i stillinga ut krigen. For å oppretthalde ein viss standard på vegane, og for å reparere skadane etter felttoget i 1940, måtte han samarbeidde tett med tyskarane. Dei rekna Vegvesenet og vegdirektøren som særs samarbeidsviljuge. På tross av dette vart ikkje etaten eller Baalsrud granska etter krigen. Truleg skuldast dette at [[Londonregjeringa]] hadde kome til at det var særs viktig å halde vegnettet i stand, og at det ville vere verre for landet om ein nazist vart sett inn i stillinga; Baalsrud var ikkje medlem av [[Nasjonal Samling]].


==Organisering==
==Organisering==
{{thumb|Hans Hagerup Krag foto ca 1870.jpg|Hans Hagerup Krag (1829–1907) var vegdirektør frå 1874 til 1903.|Carl Christian Wischmann|omkr. 1870}}
{{thumb|Hans Hagerup Krag foto ca 1870.jpg|Hans Hagerup Krag (1829–1907) var vegdirektør frå 1874 til 1903.|Carl Christian Wischmann|omkr. 1870}}
{{thumb|Vegdirektør Andreas Baalsrud.jpg|Andreas Baalsrud var vegdirektør 1919–1945.|Ukjent, hentet fra ''Kongelige norske St. Olavs orden'' (1934).}}


Den sentrale administasjonen, med ansvar for riksvegane, kallast Vegdirektoratet. Hovudkontoret ligg i [[Brynsengfaret]] 6A på [[Bryn (strøk)|Bryn]] i [[Oslo]].
Den sentrale administasjonen, med ansvar for riksvegane, kallast Vegdirektoratet. Hovudkontoret ligg i [[Brynsengfaret]] 6A på [[Bryn (strøk)|Bryn]] i [[Oslo]].
Linje 19: Linje 28:
* Region nord i [[Bodø]].
* Region nord i [[Bodø]].


I tillegg har dei 72 trafikkstasjonar (per 2018) som tidlegare låg under Biltilsynet, og fem vegtrafikkstasjonar. Dei har òg ansvaret for [[Norsk vegmuseum]] og [[Norsk fjellsprengningsmuseum]] ved [[Hunderfossen]].
I tillegg har dei 72 trafikkstasjonar (per 2018) som tidlegare låg under Biltilsynet, og fem vegtrafikkstasjonar. Dei har òg ansvaret for [[Norsk vegmuseum]] og [[Norsk fjellsprengningsmuseum]] ved [[Hunderfossen]]. Sjå tabell over trafikkstasjonane under.


Etaten er leia av ein vegdirektør. Dei som har hatt denne stillinga er:
Etaten er leia av ein vegdirektør. Dei som har hatt denne stillinga er:


* [[Christian Wilhelm Bergh]], 1864–1874.
* [[Christian Vilhelm Bergh (1814–1873)|Christian Vilhelm Bergh]], 1864–1874.
* [[Hans Hagerup Krag (1829–1907)|Hans Hagerup Krag]], 1874–1903.
* [[Hans Hagerup Krag (1829–1907)|Hans Hagerup Krag]], 1874–1903.
* [[Johan Skougaard]], 1904–1918.
* [[Johan Skougaard]], 1904–1918.
Linje 32: Linje 41:
* [[Eskild Jensen (1925–2013)|Eskild Jensen]], 1980–1992.
* [[Eskild Jensen (1925–2013)|Eskild Jensen]], 1980–1992.
* [[Olav Søfteland]], 1992–2007.
* [[Olav Søfteland]], 1992–2007.
* [[Terje Moe Gustavsen]], frå 2007.
* [[Terje Moe Gustavsen]], 2007–2019.
 
* [[Ingrid Dahl Hovland]], 2019–
==Historie==


Før Statens vegvesen vart oppretta i 1864 låg ansvaret for vegane under juristane i [[Justisdepartementet]]. [[Fredrik Stang]] oppretta i 1846 ei stilling som vegassisten under [[Indredepartementet]] for å få betre fagkunnskap om vegbygging inn på regjeringskontora. Ingeniørkaptein [[H.K. Finne]] fekk denne stillinga, og vart i 1862 etterfølgd av ingeniøroffiser [[Christian Vilhelm Bergh]]. Det vart då oppretta et vegingeniørkontor i Indredepertementet. I 1864 vart dette så til eit vegdirektorat, med Bergh som første vegdirektør.
==Trafikkstasjonar==


Frå 1885 til 1944 låg direktoratet under [[Arbeidsdepartementet]]. 1944–1945 var det under [[Trafikkdepartementet]], og frå 1946 under Samferdselsdepartementet.
Tabellen er sortert geografisk etter fylke, og alfabetisk innafor kvart fylke. Trykk i øvste rad for å sortere etter andre felt. Oversikten viser tilstanden per januar 2018.


Under [[andre verdskrigen]] samarbeidde Vegvesenet med den tyske okkupasjonsmakta. Dette førte til ei styrking av det norske vegnettet, men òg til at etaten vart innblanda i bruk av krigsfanger som tvangsarbeidarar. Dei jobba under særs dårlege tilhøve, og mange døydde. Vegdirektør [[Andreas Baalsrud]] skulle ha gått av då han fylte 70 i 1942, men vart sittande i stillinga ut krigen. For å oppretthalde ein viss standard på vegane, og for å reparere skadane etter felttoget i 1940, måtte han samarbeidde tett med tyskarane. Dei rekna Vegvesenet og vegdirektøren som særs samarbeidsviljuge. På tross av dette vart ikkje etaten eller Baalsrud granska etter krigen. Truleg skuldast dette at [[Londonregjeringa]] hadde kome til at det var særs viktig å halde vegnettet i stand, og at det ville vere verre for landet om ein nazist vart sett inn i stillinga; Baalsrud var ikkje medlem av [[Nasjonal Samling]].  
{|class="sortable wikitable"
!Stasjon
!Fylke
!Kommune
!Merknader
!Bilde
|-
|[[Hafslund trafikkstasjon]]
|[[Østfold]]
|[[Sarpsborg kommune|Sarpsborg]]
|
|
|-
|[[Mysen trafikkstasjon]]
|[[Østfold]]
|[[Eidsberg kommune|Eidsberg]]
|
|
|-
|[[Billingstad trafikkstasjon]]
|[[Akershus]]
|[[Asker kommune|Asker]]
|
|
|-
|[[Drøbak trafikkstasjon]]
|[[Akershus]]
|[[Frogn kommune|Frogn]]
|
|
|-
|[[Jessheim trafikkstasjon]]
|[[Akershus]]
|[[Ullensaker kommune|Ullensaker]]
|
|
|-
|[[Lillestrøm trafikkstasjon]]
|[[Akershus]]
|[[Skedsmo kommune|Skedsmo]]
|
|
|-
|[[Risløkka trafikkstasjon]]
|[[Oslo]]
|[[Oslo]]
|
|
|-
|[[Elverum trafikkstasjon]]
|[[Hedmark]]
|[[Elverum kommune|Elverum]]
|
|
|-
|[[Hamar trafikkstasjon]]
|[[Hedmark]]
|[[Hamar kommune|Hamar]]
|
|
|-
|[[Kongsvinger trafikkstasjon]]
|[[Hedmark]]
|[[Kongsvinger kommune|Kongsvinger]]
|
|
|-
|[[Tynset trafikkstasjon]]
|[[Hedmark]]
|[[Tynset kommune|Tynset]]
|
|
|-
|[[Fagernes trafikkstasjon]]
|[[Oppland]]
|[[Nord-Aurdal kommune|Nord-Aurdal]]
|
|
|-
|[[Gjøvik trafikkstasjon]]
|[[Oppland]]
|[[Gjøvik kommune|Gjøvik]]
|
|
|-
|[[Lillehammer trafikkstasjon]]
|[[Oppland]]
|[[Lillehammer kommune|Lillehammer]]
|
|
|-
|[[Otta trafikkstasjon]]
|[[Oppland]]
|[[Sel kommune|Sel]]
|
|
|-
|[[Drammen trafikkstasjon]]
|[[Buskerud]]
|[[Drammen kommune|Drammen]]
|
|
|-
|[[Gol trafikkstasjon]]
|[[Buskerud]]
|[[Gol kommune|Gol]]
|
|
|-
|[[Hønefoss trafikkstasjon]]
|[[Buskerud]]
|[[Ringerike kommune|Ringerike]]
|
|
|-
|[[Kongsberg trafikkstasjon]]
|[[Buskerud]]
|[[Kongsberg kommune|Kongsberg]]
|
|
|-
|[[Larvik trafikkstasjon]]
|[[Vestfold]]
|[[Larvik kommune|Larvik]]
|
|
|-
|[[Tønsberg trafikkstasjon]]
|[[Vestfold]]
|[[Tønsberg kommune|Tønsberg]]
|
|
|-
|[[Notodden trafikkstasjon]]
|[[Telemark]]
|[[Notodden kommune|Notodden]]
|
|
|-
|[[Rjukan trafikkstasjon]]
|[[Telemark]]
|[[Tinn kommune|Tinn]]
|
|
|-
|[[Skien trafikkstasjon]]
|[[Telemark]]
|[[Skien kommune|Skien]]
|
|
|-
|[[Arendal trafikkstasjon]]
|[[Aust-Agder]]
|[[Arendal kommune|Arendal]]
|
|
|-
|[[Setesdal trafikkstasjon]]
|[[Aust-Agder]]
|[[Evje og Hornnes kommune|Evje og Hornnes]]
|
|
|-
|[[Flekkefjord trafikkstasjon]]
|[[Vest-Agder]]
|[[Flekkefjord kommune|Flekkefjord]]
|
|
|-
|[[Kristiansand trafikkstasjon]]
|[[Vest-Agder]]
|[[Kristiansand kommune|Kristiansand]]
|
|
|-
|[[Mandal trafikkstasjon]]
|[[Vest-Agder]]
|[[Mandal kommune|Mandal]]
|
|
|-
|[[Egersund trafikkstasjon]]
|[[Rogaland]]
|[[Eigersund kommune|Eigersund]]
|
|
|-
|[[Haugesund trafikkstasjon]]
|[[Rogaland]]
|[[Haugesund kommune|Haugesund]]
|
|
|-
|[[Sauda kundesenter (Statens vegvesen)|Sauda kundesenter]]
|[[Rogaland]]
|[[Sauda kommune|Sauda]]
|
|
|-
|[[Stavanger trafikkstasjon]]
|[[Rogaland]]
|[[Stavanger kommune|Stavanger]]
|
|
|-
|[[Bergen trafikkstasjon - Førarkort]]
|[[Hordaland]]
|[[Bergen kommune|Bergen]]
|
|
|-
|[[Bergen trafikkstasjon - Køyretøy]]
|[[Hordaland]]
|[[Bergen kommune|Bergen]]
|
|
|-
|[[Odda trafikkstasjon]]
|[[Hordaland]]
|[[Odda kommune|Odda]]
|
|
|-
|[[Stord trafikkstasjon]]
|[[Hordaland]]
|[[Stord kommune|Stord]]
|
|
|-
|[[Førde trafikkstasjon]]
|[[Sogn og Fjordane]]
|[[Førde kommune|Førde]]
|
|
|-
|[[Nordfjordeid trafikkstasjon]]
|[[Sogn og Fjordane]]
|[[Eid kommune|Eid]]
|
|
|-
|[[Sogndal trafikkstasjon]]
|[[Sogn og Fjordane]]
|[[Sogndal kommune|Sogndal]]
|
|
|-
|[[Kristiansund trafikkstasjon]]
|[[Møre og Romsdal]]
|[[Kristiansund kommune|Kristiansund]]
|
|
|-
|[[Molde trafikkstasjon]]
|[[Møre og Romsdal]]
|[[Molde kommune|Molde]]
|
|
|-
|[[Sunndalsøra trafikkstasjon]]
|[[Møre og Romsdal]]
|[[Sunndal kommune|Sunndal]]
|
|
|-
|[[Ålesund trafikkstasjon]]
|[[Møre og Romsdal]]
|[[Ålesund kommune|Ålesund]]
|
|
|-
|[[Brekstad trafikkstasjon]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Ørland kommune|Ørland]]
|
|
|-
|[[Levanger servicekontor (Statens vegvesen)|Levanger servicekontor]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Levanger kommune|Levanger]]
|
|
|-
|[[Namsos trafikkstasjon]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Namsos kommune|Namsos]]
|
|
|-
|[[Oppdal trafikkstasjon]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Oppdal kommune|Oppdal]]
|
|
|-
|[[Orkdal trafikkstasjon]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Orkdal kommune|Orkdal]]
|
|
|-
|[[Røros trafikkstasjon]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Røros kommune|Røros]]
|
|
|-
|[[Steinkjer trafikkstasjon]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Steinkjer kommune|Steinkjer]]
|
|
|-
|[[Stjørdal trafikkstasjon]]
|[[Trøndelag fylke|Trøndelag]]
|[[Stjørdal kommune|Stjørdal]]
|
|
|-
|[[Bodø trafikkstasjon]]
|[[Nordland]]
|[[Bodø kommune|Bodø]]
|
|
|-
|[[Brønnøysund trafikkstasjon]]
|[[Nordland]]
|[[Brønnøy kommune|Brønnøy]]
|
|
|-
|[[Fauske trafikkstasjon]]
|[[Nordland]]
|[[Fauske kommune|Fauske]]
|
|
|-
|[[Leknes servicekontor (Statens vegvesen)|Leknes servicekontor]]
|[[Nordland]]
|[[Vestvågøy kommune|Vestvågøy]]
|
|
|-
|[[Mo i Rana trafikkstasjon]]
|[[Nordland]]
|[[Rana kommune|Rana]]
|
|
|-
|[[Mosjøen servicekontor (Statens vegvesen)|Mosjøen servicekontor]]
|[[Nordland]]
|[[Vefsn kommune|Vefsn]]
|
|[[Fil:Vegvesenet Oeya i Mosjoeen.jpg|120px]]
|-
|[[Narvik trafikkstasjon]]
|[[Nordland]]
|[[Narvik kommune|Narvik]]
|
|
|-
|[[Sandnessjøen servicekontor (Statens vegvesen)|Sandnessjøen servicekontor]]
|[[Nordland]]
|[[Alstahaug kommune|Alstahaug]]
|
|
|-
|[[Sortland trafikkstasjon]]
|[[Nordland]]
|[[Sortland kommune|Sortland]]
|
|
|-
|[[Svolvær servicekontor (Statens vegvesen)|Svolvær servicekontor]]
|[[Nordland]]
|[[Vågan kommune|Vågan]]
|
|
|-
|[[Finnsnes trafikkstasjon]]
|[[Troms]]
|[[Lenvik kommune|Lenvik]]
|
|
|-
|[[Harstad trafikkstasjon]]
|[[Troms]]
|[[Harstad kommune|Harstad]]
|
|
|-
|[[Storslett trafikkstasjon]]
|[[Troms]]
|[[Nordreisa kommune|Nordreisa]]
|
|
|-
|[[Tromsø trafikkstasjon]]
|[[Troms]]
|[[Tromsø kommune|Tromsø]]
|
|
|-
|[[Alta trafikkstasjon]]
|[[Finnmark]]
|[[Alta kommune|Alta]]
|
|
|-
|[[Hammerfest trafikkstasjon]]
|[[Finnmark]]
|[[Hammerfest kommune|Hammerfest]]
|
|
|-
|[[Kirkenes trafikkstasjon]]
|[[Finnmark]]
|[[Sør-Varanger kommune|Sør-Varanger]]
|
|
|-
|[[Lakselv trafikkstasjon]]
|[[Finnmark]]
|[[Porsanger kommune|Porsanger]]
|
|
|}


==Litteratur og kilder==
==Litteratur og kjelder==


* {{WP-lenke|Statens vegvesen|nb}}.
* {{WP-lenke|Statens vegvesen|nb}}.


[[Kategori:Vegvesen|  ]]
[[Kategori:Vegvesen|  ]]
[[Kategori:Offentlig forvaltning]]
[[Kategori:Offentlig sektor]]
[[Kategori:Samferdsel og kommunikasjon]]
[[Kategori:Samferdsel og transport]]
[[Kategori:Etableringer i 1864]]
[[Kategori:Etableringer i 1864]]
{{nn}}
{{nn}}