Bibliografi:Umesamisk historie og kultur

Historie

• Bylund, Erik: Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867. (Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[1]
• Högberg, J.P.: «Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark», i Land och Folk : illustrerad tidsskrift för folklifsteckningar och reseskildringar 1887, s. 65–76.[2]
• Lundholm, Kjell: Från Storrebben till Sulitelma : natur, historia och befolkning i Pite älvdal. Luleå : Norrbottens museum, 1993. ISBN 91-85336-84-x [3]
• Marklund, Bertil: «Från fattiglapp till lapphjon : fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års ‘lappförordning’», i Bjørn-Petter Finstad ... [et al.] (red.): Stat, religion, etnisitet. Tromsø : Senter for samiske studier, cop. 1997.[4]
• Ruong, Israel: «Harrok : ett samiskt nybygge i Pite lappmark», i By og Bygd : Norsk Folkemuseums årbok 26 (1977), Oslo, 1978.
• Wallquist, Einar; Forsberg, Allan; Lundholm, Kjell: Silvervägen : om äldre kommunikationer i Pite lappmark. [s.l.] : Norrbottens museum, [1975]. ISBN 91-85336-01-7 [5]

Kultur og folkeminne

• Granqvist, Karin: «Til hvem gir du din sjel? : fortellingen om Lars Nillsson på liv og død», i Ottar 2004/1.
  [Om trolldomsprosessen mot Lars Nillsson fra Silbojokk i Pite Lappmark.][6]
• Kolmodin, Torsten: Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark. Stockholm : Nordiska Bokhandeln, 1914. (Lapparne och deras land; 3)[7]
• Kolmodin, Torsten: «Noaiditradisjon i Pite lappmark», i Pollan, Brita: Noaidier, [Oslo] : De norske bokklubbene, 2002.
  [Basert på Kolmodin 1914.][8]
• Kristensen, Camilla Høiby; Sivertsen, Gry Helen: Fortellinger fra samenes liv i Salten. Inndyr : Kunnskapssenteret i Gildeskål, 2003.[9]
• Ruong, Israel: «Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden» i Svenska landsmål och svenskt folkliv 66/67 (1943/44), nr. 242.

Språk

• Qvigstad, J.: De lappiske stedsnavn i Finnmark og Nordland fylker. Oslo : Instituttet for sammenlignende kulturforskning; Aschehoug, 1938.