Haraldshaugen (Haugesund): Forskjell mellom sideversjoner

satt inn bilde steinkors
({{nn}})
(satt inn bilde steinkors)
Linje 14: Linje 14:


==Fortidsminneforeininga kjøper ein gravhaug==
==Fortidsminneforeininga kjøper ein gravhaug==
[[Foreningen til norske Fortidsmindesmærkers Bevaring]], stifta av malaren J.C. Dahl i [[1844]], fatta også interesse for Haraldshaugen. Foreininga knytta kontakt med magistrat Martin Nielsen i Haugesund. I 1863 fekk han flytta gravhella til det ein antok var kongegrava på Gardå. Nokre år seinare kjøpte han tomta, som vart skilt ut under namnet «Kong Harald Haarfagers Gravhøi». Av kjøpesummen på 70 spesidalar betalte interesserte haugesundarar 42 og Fortidsminneforeininga 28 dalar. Foreininga blei ståande som eigar. Ein [[steinkross]] frå den første kristne tida hadde stått i nærleiken av haugen. Krossen, som var knekt i to, vart klinka saman og gjenreist like sør for Haraldshaugen på Gardå i [[1869]].
{{thumb|Haugesund - no-nb digifoto 20140515 00069 NB NS NM 01043.jpg|Steinkross på Krosshaug|Nasjonalbiblioteket/Skarpmoen}}[[Foreningen til norske Fortidsmindesmærkers Bevaring]], stifta av malaren J.C. Dahl i [[1844]], fatta også interesse for Haraldshaugen. Foreininga knytta kontakt med magistrat Martin Nielsen i Haugesund. I 1863 fekk han flytta gravhella til det ein antok var kongegrava på Gardå. Nokre år seinare kjøpte han tomta, som vart skilt ut under namnet «Kong Harald Haarfagers Gravhøi». Av kjøpesummen på 70 spesidalar betalte interesserte haugesundarar 42 og Fortidsminneforeininga 28 dalar. Foreininga blei ståande som eigar. Ein [[steinkross]] frå den første kristne tida hadde stått i nærleiken av haugen. Krossen, som var knekt i to, vart klinka saman og gjenreist like sør for Haraldshaugen på Gardå i [[1869]].


==Jubileumskomiteen i arbeid==
==Jubileumskomiteen i arbeid==